Biologisk mångfald – framtidens mat?


Klimatet förändras. Marker förstörs, förvandlas och blir obrukbara. Växtsjukdomar sprids runt globen. Befolkningen fortsätter att öka. Vad är det vi behöver för att klara av allt detta i framtiden? Svaret är enkelt: biologisk mångfald. Här följer några exempel.

Nytt klimat – nya grödor?

De arter vi odlar till föda idag kommer kanske inte att klara sig lika bra i det nya klimat vi håller på att få. Men, om det finns en stor genetisk variation i naturen kan vi hitta nya arter, eller varianter av dagens, som klarar sig under de nya förhållandena.

Salta jordar – salttåliga grödor?

Idag är 9.5 miljoner km2 av jordens markyta alltför salt för att kunna odlas. Däremot finns det salttåliga varianter av en del grödor. Med hjälp av dessa skulle vi kunna producera mat på annars ofruktbara jordar. Salttåliga arter kan också odlas i områden med brist på sötvatten eftersom de kan vattnas med saltvatten.

Fler sjukdomar – resistenta grödor?

Tack vare de vilda varianterna av våra vanligaste grödor har vi de senaste årtiondena lyckats få fram nya grödor när skördar hotats av sjukdomsangrepp. På 70-talet drabbades till exempel stora delar av Asiens risodlingar av ett virus. 30 miljoner hektar hotades. Men då hittades en vild risvariant som var resistent mot just detta virus. Nu har den här rissorten korsats med den hotade sorten.

Dyr matproduktion –fleråriga grödor?

I slutet av 70-talet hittades en flerårig majsart på en bergssida i Mexiko. Bergssidan skulle avverkas bara några veckor efter fyndet. Normalt är majsen ettårig. Genom att odla den här fleråriga majsen minskar arbetsinsatsen och besparingar kan göras på flera miljarder amerikanska dollar per år.

L. Hård af Segerstad, C. Holmlund

N. Myers. 1997. Biodiversitys genetic liberary. In: Nature’s Services ed. G. Daily, Island Press.