Avhandlingen: En tredjedel av det vi äter är beroende av importMinst en tredjedel av den mat vi äter i Sveriges är beroende av import från andra länder. Den största delen av detta är ingredienser till kraftfoder som används för köttproduktion i Sverige. Det visar Lisa Deutsch, systemekolog från Stockholms universitet, i sin avhandling som hon lägger fram i september i år. | |||
|
Lisa Deutsch har tittat på hur våra matvanor i Sverige förändrats sedan 60-talet och hur det i sin tur har påverkat ekosystem i Sverige och andra länder. Det har hon gjort genom att kartlägga handelsflöden och räkna fram så kallade ekologiska fotavtryck. Genom sina fotavtrycksanalyser visar Lisa Deutsch att minst en tredjedel av Sveriges matkonsumtion är beroende av import från andra länder. Den största delen av detta är ingredienser till kraftfoder som används för djurhållning. – Vi upptäckte att en stor del av svensk djurhållning är beroende av natur långt utanför Sveriges gränser. Det kraftfoder som svenska djur äter är till 80% importerat från andra delar av världen, främst soja från Sydamerika och palmkärnor från Asien. Eftersom vi inte importerar kraftfodret i färdig form [utan som råvaror] är det lätt att få intrycket att vi är mer oberoende än vi i själva verket är, säger Lisa Deutsch. – Med fotavtrycksanalys är det lätt att se hur beroende Sverige faktiskt är av andra delar av världen för sin matförsörjning. Men storleken på fotavtrycket säger inget om hur naturen mår. Sveriges fotavtryck för matkonsumtion har faktiskt minskat under den period jag har tittat på. Det beror i huvudsak på att jordbruket har industrialiserats, något som i sig inte alls behöver innebära några miljövinster. Minskningen i fotavtryck beror på att vi har fått ett mer intensivt jordbruk, alltså mer bekämpningsmedel och mer handelsgödsel, något som kan orsaka stora miljöproblem, säger Lisa Deutsch. |
Matvanor påverkar hela landskapetLisa Deutsch har även studerat hur ökad kraftfoderanvändning och förändrade konsumtionsvanor har påverkat det svenska landskapet.
Stora ytor som tidigare var öppet landskap i Sverige är idag igenväxta av skog. Till stor del beror det på den ökade intensifieringen av jordbruket. Djuren betar mindre, äter mindre vall och äter istället kraftfoder som importerats. Vi äter också relativt sett mindre andel betande djur. Konsumtionen av nötkött är i princip konstant sedan 1940-talet, medan konsumtionen av fläskkött och kyckling har ökat markant. Lisa Deutsch har också sett förändringar i vilken typ av kött
svensken väljer. Tidigare tillvaratog vi fler delar av djuret och
gjorde långkok. Idag vill de flesta ha finare kött, som fläskfilé och
kycklingbröst, på middagsbordet. Det har resulterat i att Sverige har gått från att vara ett exportland till att vara ett importland för kött. | ||
