”Ekologiska” jätteräkor håller inte miljömåttetAlbaeco har vid ett flertal tillfällen skrivit om odlingen av tropiska jätteräkor och deras effekter på människor och miljö. När ekologiskt odlade jätteräkor började lanseras för ett år sedan var vi inte heller odelat positiva. Nu har en granskning visat att vår och andras skepsis var berättigad. De så kallade ekologiska jätteräkorna håller inte vad de lovar. | |
|
De ”ekologiskt odlade” jätteräkorna som lanserades av Coop Konsum i mars 2003 odlas i Sidoarjo i Indonesien och är märkta som ekologiska av den tyska organisationen ”Naturland”. I en granskning beställd av Svenska Naturskyddsföreningen har Patrik Rönnbäck, systemekolog från Stockholms universitet, tillsammans med lokala samarbetsorganisationer i Indonesien visat att odlingarna varken lever upp till Naturlands märkningskriterier, indonesisk lagstiftning eller Coops information. Mangroveskogen skövlasDet största problemen med räkodlingarna är att tropiska sumpskogar, s k mangroveskogar, skövlas för att ge utrymme åt odlingsbassängerna, säger Patrik Rönnbäck. Mer än hälften av mangroveskogarna i världen har försvunnit och räkodlingar är en av de främsta orsakerna. Även de ”ekologiska” räkodlingarna har bidragit till skövlingen av mangrove, visar den nya granskningen. Dessutom har inte odlarna av ”ekoräkorna” något återplanteringsprogram, vilket de måste ha enligt Naturlands kriterier.  Miljontals fattiga människor längs med kusterna i tropikerna är beroende av mangroven för sin försörjning. Här hämtar de bland annat sin ved, sin honung, sin fisk, eller samlar medicinalväxter. Indirekt är de också beroende av mangrovens många ekosystemtjänster. Mangroven är bland annat viktig för det kustnära fisket eftersom trädens speciella rotsystem fungerar som ett slags barnkammare för fiskar, räkor, krabbor och många andra djur. Mangroven renar också det vatten som rinner med floderna mot havet och skyddar även kusten mot översvämning och erosion. Genom att mangroven t ex fångar upp partiklar, näringsämnen och föroreningar förbättras vattenkvalitén avsevärt i kustområdet. Denna ekosystemtjänst är en direkt förutsättning för de kustnära korallreven och fisket som bedrivs där. |
För att certifiera odlingar i Indonesien kräver Naturland att det skall finnas ett 200 meter brett bälte av mangrove mellan dammarna och kusten samt minst sju meter mellan dammarna och floderna. Enligt SNF:s studie klarar inte de “ekologiska” odlingarna något av de kraven, ofta finns ingen mangrove alls. Det betyder att odlingarna (och Naturlands kriterier) också bryter mot indonesisk lag, som kräver ett grönt bälte på 380 meter utefter kusten och 200 meter utefter floder. Fattiga fiskare och bönder betalar ett högt prisEfter 5-10 år måste en räkodling i regel överges och flyttas och då lämnar de efter sig obrukbara jordar som inte längre kan försörja lokalbefolkningen. De exportinkomster som jätteräkorna ger de fattiga länderna i Syd är alltså kortsiktiga intäkter på bekostnad av förstörd miljö och hotade försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen. Fattiga bönder och fiskare betalar ett högt pris för att vi ska få smörja kråset med de storvuxna räkorna. Du möter dem allt oftare. Läckert draperade över en risboll på favoritsushistället eller badandes i curry och kokosmjölk på den lilla thailändska krogen på hörnet. Mycket gott. Men med dålig bismak. |