Bönderna miljöhjältar i Kristianstad Vattenrike

Svenska bönder beskylls ofta för att vara miljöbovar. Bekämpningsmedel förgiftar våra vattendrag och läckage av växtnäring orsakar övergödning av hav och sjöar. Men i Kristianstad Vattenrike är bönderna något av miljöhjältar. Utan deras kor och slåttermaskiner skulle de vidsträckta våtmarkerna växa igen, och bli ointressanta ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel.

Strandängarna kring Kristianstad har betats och slåttrats i många hundra år. Med tiden har ett unikt växt- och djurliv utvecklats, anpassat till betet och de årliga översvämningarna. Redan Carl von Linné beskrev områdets skönhet under sin skånska resa, och på 60-talet skrev zoologen Carl Fries något högtravande att ”Det är en storhet över detta vattenrike som låter frihet spela i själen”.


I Kristianstad Vattenrike är livsmedelsproduktionen en förutsättning för att naturvärdena ska bevaras. Foto: Fredrik Moberg

Ängarna och våtmarken fick lagligt skydd på 70-talet. Reservat avsattes och skötselplaner upprättades. Ändå försämrades värdena. Områdena växte igen och många fåglar flyttade därifrån. 1989 grundades Ekomusem Kristianstads Vattenrike, med målet att samordna natur- och vattenvården i Kristianstad. Man insåg att projektet skulle misslyckas om inte lantbrukarna var med på noterna. De hade både kunskap om skötseln och utrustningen för att utföra den. Eldsjälar från länsmuseet, den lokala fågelklubben, länsstyrelsen och naturskolan inledde därför ett långvarigt samarbete med traktens bönder.

Från vattensjukt till vattenrikt

Idag rymmer strandängarna och andra ekosystem i kommunen 711 nationellt hotade (rödlistade) arter. Minst 40 olika fiskarter har fångats och fler än 260 olika fågelarter har observerats i området. Kornas bete gynnar hotade växter, och skapar boplatser för fåglar. Våtmarkerna renar vattnet, skyddar mot översvämningar, och ger besökare rekreation och skönhetsupplevelser. Området är dessutom föremål för mycket forskning och är ett omtyckt uteklassrum för kommunens skolor. Dessutom ger ängarna foder av hög kvalitet.

Men, som Ekomuseets chef Sven-Erik Magnusson är noga med att påpeka, handlar det inte om ett syntetiskt jordbruk eller ett musealt landskap. Det är viktigt med ekonomisk avkastning för att det ska finnas några lantbrukare kvar. Att böndernas miljöinsatser bekostas av samhället och inte av bönderna själva är också viktigt. Just nu är det framförallt EUs miljöstöd som skapar de ekonomiska förutsättningarna.

För Kristianstadsborna har Vattenriket blivit en stolthet. Fågelskådarna är glada över att så många arter har kommit tillbaka. Kommunen solar sig i internationell uppmärksamhet. Och de bönder som medverkar i projektet säger att det känns bra att ha förvandlats från miljöbovar till miljöhjältar.

/Lisen Schultz

Vill du veta mer?

http://www.vattenriket.kristianstad
.se/