Nya EU-regler för genetiskt modifierade livsmedelNya EU-regler innebär att alla livsmedel som godkänns för försäljning inom Unionen måste märkas om de innehåller eller utvunnits ur genetiskt modifierade organismer. Men du kan trots det få genmat på tallriken utan att veta om det. I praktiken är det nämligen omöjligt att kontrollera om de nya reglerna efterlevs. David Langlet, doktorand på juridiska institutionen vid Stockholms universitet redogör för regelverket. | |
|
Den 19 maj i år godkände EU-kommissionen genetiskt modifierad (GM) majs, kallad Bt 11. Den har modifierats för att få majsen att producera ett ämne som är giftigt för vissa skadedjur. Detta var första gången sedan oktober 1998 som ett GM-livsmedel godkändes för EU-marknaden. 1998 trädde ett moratorium i kraft, som berodde på att ett antal medlemsstater motsatte sig godkännande av nya GMOs. Man ansåg att reglerna för godkännande, riskhantering, märkning, spårbarhet m.m. var otillräckliga. Detta berodde delvis på vetenskaplig osäkerhet om eventuella risker för den biologiska mångfalden och människors hälsa och i kanske än högre grad på den utbredda skepsis som råder bland konsumenter i många länder. Sedan 1998 har regelverket utvecklats gradvis och det senaste tillskottet består av nya förordningar om märkning och spårbarhet som gäller fr.o.m. april i år. Vad innebär då de nya reglerna om märkning av GMO- livsmedel? För den enskilde konsumenten innebär de främst att alla livsmedel som godkänns för försäljning inom Unionen måste märkas om de innehåller genetiskt modifierade organismer eller om de utvunnits ur GMOs. Den som släpper ut produkter på marknaden ska se till att de är märkta så att det tydligt framgår att en namngiven ingrediens är, eller är framställd av, en GMO. Men produkter som inte innehåller mer än 0,9 % modifierat material inte behöver märkas förutsatt att inblandningen är oavsiktlig. GMOs som inte blivit godkända får överhuvudtaget inte ingå i livsmedel inom Unionen. Reglerna gäller inte livsmedel som framställts med hjälp av en GMO, t.ex. produkter från djur som utfodrats med GM-foder eller som har behandlats med GMläkemedel. Svenska produkter innehåller GMOsEnligt Livsmedelsverkets rapport ”GMO-projekt 2002” innehöll nästan en tredjedel av 44 undersökta råvaruprover i Sverige GMO-material. Analyser av 68 färdiga produkter från butik visade att GMO-material förekom i nästan 20 % av produkterna. I samtliga fall var dock halten av GMO- material mindre än 1 % varför ingen produkt var märkningspliktig. Testerna, som gällde soja och majs, tyder på att en stor del av de råvaror som köps in av svenska livsmedelsföretag är uppblandade med GMO- material, om än i små mängder, och att detta följer med till de färdiga produkterna. En anledning till att uppblandningen verkar vara lägre i färdiga produkter än i råvaror kan vara att de färdiga produkterna har råvaror som har bearbetats så att det modifierade materialet inte längre kan identifieras. För vissa varor krävs en mycket hög inblandning av GMO-material för att den ska kunna upptäckas, t.ex. krävs en inblandning på 30 - 40 % i majsmjöl och för vissa raffinerade oljor är det helt enkelt inte möjligt att fastställa om de framställts av GMO-material. |
Omöjligt att kontrollera
Tillsynsmyndigheter och konsumenter är alltså beroende av
producenternas och distributörernas dokumentation. Den
regleras genom kravet på ”spårbarhet” vilket innebär att uppgifter
om att en produkt innehåller eller består av GMO-material
vidarebefordras och bevaras i varje steg av distributionskedjan.
Trots att regelverket ska tillämpas även på produkter som har
utvunnits från GM-organismer, men där slutprodukten inte
innehåller något GMO-material, är detta ingenting som tekniskt
kan kontrolleras. Syngenta kommer inte att sälja GMO-majs i EUTrots EU:s godkännande av den genmodifierade majsen BT11 kommer genteknikföretaget Syngenta inte att marknadsföra majsen inom EU. Beslutet grundar sig på det starka motståndet hos både livsmedelsindustrin och konsumenterna. |
