|
Mangroveskogar växer i tidvattenzonen i tropiska kustområden. Tidigare täcktes 75% av de tropiska kusterna av mangrove. Idag är bara 25% täckta. Skogen huggs ner och den främsta orsaken är för att ge utrymme för räkodlingar.
Det paradoxala med situationen är att produktiviteten och hållbarheten hos räkodlingarna är direkt beroende av mangroven. Bl a krävs mangrove för att man överhuvudtaget ska få räkyngel att odla. Mangroven skyddar även odlingarna mot stormar, översvämningar och kusterosion. Detta skydd kan kosta upp till 3000 amerikanska dollar per meter att ersätta med betongmurar. Mangroven kan dessutom delvis ta hand om föroreningar och näringsläckage som dammarna orsakar. Det är dock svårt att utnyttja denna ekologiska tjänst när huvuddelen av mangroven huggs ner i ett område för att ge plats åt tätt placerade räkdammar. Överetableringen av intensiva odlingar försämrar vattenkvalitén och påskyndar utvecklingen av virus- och bakteriesjukdomar. Livslängden hos en räkodling är därför sällan mer än 5-10 år, och i Thailand är 70% av tidigare produktiva dammar övergivna. Efter det att produktionen kraschat i ett område söker sig räkodlingsindustrin till nya mangroveområden för att etablera nya dammar.
|
Brist på ekologisk kunskap är drivkraften bakom skövlingen
En av drivkrafterna bakom skövlingen av mangroveskogar är underskattningen av det ekonomiska värdet på naturresurser och ekologiska tjänster som mangroven genererar. Mangrove är t ex ett av världens mest produktiva ekosystem. 30% av fisken och nästan 100% av räkorna av den kommersiella fiskfångsten i Sydostasien lever någon del av sitt liv i mangroven. Mangrovens betydelse som protein- och inkomstkälla för lokalbefolkningen avspeglas i att mangroveområden har flest antal fiskare per ytenhet av alla fiskade system världen över. Via en rad interaktioner understödjer mangroven även fisket av fisk- och skaldjursarter som inte lever någon del av sitt liv i mangroven. Genom att mangroven t ex. fångar upp partiklar, näringsämnen och föroreningar förbättras vattenkvalitén avsevärt i kustområdet. Denna ekologiska tjänst är en direkt förutsättning för livskraftiga kustnära korallrev, och det högproduktiva fisket som bedrivs på reven.
Mangroven är värd mellan 1 800 och 13 300 amerikanska dollar per hektar och år genom det stöd den utgör för fisket. Genom att även värdera den mångfald av skogsprodukter och ekologiska tjänster som mangroven genererar skulle värdet på detta ekosystem öka markant. Det finns stora sociala och ekonomiska vinster med att återplantera mangroveskogar, vilket kostar 100-1000 amerikanska dollar per hektar.
P. Rönnbäck och K. Böttiger Bille
|