Odling av jätteräkor för export - tragedi eller möjlighet?

Visst är det väl gott med stora saftiga jätteräkor i den saffransdoftande skaldjursgrytan? Mindre lockande känns det dock när det visar sig att räkorna är fullproppade med antibiotika och förbjudna kemikalier. Det finns många skäl att sluta äta jätteräkor, men som vanligt är allt inte svart-vitt.

Vardagsakademiens seminarie den 21 november 2002 handlade om odling av jätteräkor - frivkrafter och miljöproblem. Sara Gräslund, Miriam Huitric och Lisa Deutsch, alla doktorander på systemekologiska intitutionen vid SU inledde seminariet.

Odlingen av jätteräkor sker i dag främst i sydostasien. Traditionellt har det förekommit odling av räkor, ofta i dammar, där man odlat flera arter av räkor och fisk samtidigt. På senare tid har dock intensiteten och specialiseringen i räkodlingen ökat. I dag är produktionen koncentrerad till elva länder där 94% av all räkodling sker. De senaste åren har olika problem med räkodlingen uppmärksammats.

Mangroveskogar förstörs

Räkodlingarna utarmar naturen där dammarna grävs ut till odlingarna och därmed förloras ett antal så kallade ekosystemtjänster. En del av räkodlingarna anläggs i mangrove som då inte kan längre tjäna som stormskydd, vattenfiltrerare eller barnkammare för fisk och skaldjur, vilket även drabbar jätteräkorna själva.

Räkodlingarna kan också bidra till utfiskning av haven. Det går nämligen åt mer fiskfoder till räkodlingarna än vad man får ut i form av odlade räkor. Dessutom måste räklarver till odlingarna skaffas från det vilda beståndet. Ett annat problem är försaltning av angränsande jordbruksmark med förlorade skördar och minskade försörjningsmöjligheter som följd

Den intensiva räkodlingens känslighet för sjukdomsangrepp samt en intensiv marknadsföring av kemikalier har inneburit att kemiska produkter används i stor omfattning i odlingarna. Det medför toxiska effekter i angränsande ekosystem, hälsorisker för räkodlarna som hanterar kemikalierna, och ett hälsohot mot konsumenter av jätteräkor eftersom antibiotikarester och andra kemikalier kan finnas kvar i räkorna.

För att bekämpa sjukdomar i tigerräksodlingarna används mycket antibiotika och kemikalier - en hel del av dem är förbjudna i Sverige eftersom de är för farliga. Foto: Sara Gräslund

Årsinkomsten kan öka med 6000%

Det finns starka drivkrafter bakom den snabba expansionen av intensiv räkodling. Den stora ökande efterfrågan på jätteräkor innebär viktiga exportinkomster för de odlande länderna. Därför har också direktstöd till räkodlingsindustrin betalats ut för att stödja den inkomstbringande verksamheten. Mer avancerad teknologi har också bidragit till den snabba förtätningen av odlingarna. På kort sikt kan odlingarna bidra till ekonomisk och social utveckling genom att enskilda odlare kan öka sin årsinkomst upp mot 60 gånger vid övergång från ris till räkor. De största vinsterna hamnar dock i de stora företag som utgör handelns mellanled, och som inte tar samma stora risk som den individuelle odlaren.

Odlingarna kan också ge upphov till sociala konflikter. Ett exempel på detta är i Bangladesh där räkodlingar ofta drivs av personer som bor i städerna. Bönderna som är verksamma runt räkodlingarna får problem med försaltade jordar och ökad konkurrens om sötvattenresurserna, men får inget av vinsterna från räkodlingarna.

Linn Persson